Min sida om Jakt

 

Jag har varit intresserad av jakt och fiske sen jag var liten. Eftersom jag växte upp på  Gräsö som ligger i norra Roslagen, Föll det sej naturligt att både fiska och jaga. Mest blir det fiske med nät men, även en del kastande hinner jag med. Jag har en mindre båt som jag använder både till fisket & jakten. Denna sida kommer att handla om lite blandade saker som jag hopas att ni finner intressant. Leta bland följande alternativ.

 

Artkännedom Sjöfågel

Dykänderna Skrakarna Knölsvan Doppingarna
Sumphönsen Sim änderna Sångsvan Gäss

 

Artkännedom övriga fåglar

Skogshöns Fälthöns Duvor
Vadarfåglar Mås fåglar Kråkfåglar

Artkännedom Däggdjur

Klövvilt Gnagare Harrdjur Kattdjur
Hunddjur Mårddjur Björn Sälar

 Rådjurs Jakt

Älg jakt

Småvilts jakt

Sjö fågeljakt

Sjöfågelsiluetter

Avståndsbedömning

  Lite blandat

 TILL STAR SIDAN

Sjöfågel jakt med vättar

Förekommer allmänt vid våra kuster under höststräcket. I innerskärgården gäller den knipa, vigg och skrak, längre ut i havsbandet ejder, alfågel och svärta. En vette är detsamma som en naturtroget tillverkad lockfågel, som placeras på ca 20 meters håll i lävattnet invid det gömsle (skåren), som  jägaren iordningställt på ett skär eller udde vid känd sträckväg. Vettarna läggs i artvisa grupper och helst i udda antal och med flertalet honor (ex 3 ådor och 2 gudingar). Hanfågeln placeras alltid bakom honan. vars antal varierar. Fler vettar är dock bättre än färre. Skottet avges då fåglarna fäller ner mot vettarna, Vid skott på simmande fågel bör man sikta i vattenlinjen. Bästa jaktvädret är mulet, regnigt och lite blåsigt. Svärtan fäller både för Ejder och alfågelvettar, men senare på hösten än ejdern. Alfågeln kommer i början av Oktober och fäller för vettar ända fram i december. Vill man skjuta skrak skall vettarna läggas ut långt inne i skärgården och på grunt vatten. Knipan fäller vanligen från hög höjd.  Alfågeln flyger intensivt vid dimma.

 

SKOTTECKEN HOS ANDFÅGLAR

Den skadade andfågeln, som faller på vattnet skall man särskilt uppmärksamma. Utför den krampaktiga rörelser är den döende; som död flyter den tämligen högt men helt slakt. Börjar en and efter fallet att sträcka halsen längs ytan, försöka komma på rätt köl, simma eller stilla trycka mot vattenytan skall man ej tveka med nästa skott. Ett sådant uppträdande tyder på att fågeln enbart är vingträffad eller chockad och den kan på ett ögonblick försvinna under vattenytan. Även skadade simänder och gäss kan simma under ytan och kan nästan omärkligt bryta vattenspegeln för att andas. De kan gömma sig i vattenväxter, intill uppstickande stenar eller andra föremål och det är vanligt att de söker sig mot stränder. Om fågeln inte hittas under första eftersöket, bör man efter någon timma — eller nästa morgon — låta hunden söka längs strandkanten, där fågeln kan ha krupit upp och gömt sig. En sårad dykand simmar ut från stranden eller skäret, och skärgårdsjägaren får ofta förlita sig på att snabbt bärga sina fåglar från båt innan vind och strömmar för bort fåglarna. Man kan lära sig konsten att ro ifatt och komma till skott på skadade fåglar, beräkna den dykande fågelns kurs och simsträcka för att passa på när den kommer till ytan för att andas. Skadade sjöfåglar i vattnet är särskilt svåra att avliva. Bästa verkan har ett skott med fina hagel, skjutet på rimligt håll och riktat mot fågelns vattenlinje. Även ett finkalibrigt kulvapen kan användas. Var dock uppmärksam på risken för rikoschetter (studsande kulor) både när det gäller kula och hagel längs vattenlinjen. Vid andfågelskytte över land kan den vingade fågeln lika väl löpa till skogs som mot stranden. Leta särskilt noga kring fallplatsen, i närliggande dike eller andra gömställen.

Alfågeln a) lever, b) är död c) döende samt d) ovisst fall.

Att med bestämdhet avgöra hur en fallande and är träffad är vanskligt, men tecknaren har här försökt visa:

1 och 2 kärnskott. Faller döda med slapp mjuk hals.

3 och 4 har huvudträffar; tumlar runt med krampaktigavingslag.

5 har hagelträff i kroppen; far bort på kupade vingar.

6 ett  tveksamt  fall;  pallrande  rörelser  med fötterna  bedöms som vingskjuten.

7, 8, 9 och 10 faller med stel hals — vingskjutna.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Sjöfågelsiluetter

 

 

Avståndsbedömning

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING       TILL STAR SIDAN

               

 Småvilts JAKT

Små vilts jakt var en av mina inkörs portar till jakten, jag var med på har jakt som liten och fick skjuta min första hare med pappas gamla Hananbössa när jag var 15 år gammal. Sedan har det blivit en hel del harar & en del rävar har det även blivit sedan dess. Men dom senaste åren har det ej funnits så många harar eller rävar så det ej blivit så många jakt till fällen på just detta område.

Skottecken Hare

Passning Hare

Hängning hare

Flåning Hare

Styckning hare

Skottecken Räv & Grävling

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

Skottecken Hare

En "skjuten" hare som inte lämnar någon ulltott efter sig kan mycket väl vara skadskjuten. I vårt land skjuts de flesta harar för drivande hund. På bärmark sköter hunden eftersöket mycket bättre än människan. Har den skadskjutna haren gått långt är den tyvärr oftast förlorad om jägaren inte noggrant söker kring den plats där han hört hunden tystna. Skogshren anses mer lättskjuten än den tyngre och kompaktare fältharen. Båda tecknar lika i skottet. En hare som slår en kullerbytta i skottet är oftast men inte alltid dödsskjuten. Ett ben kan vara avskjutet. Har ett framben träffats kan haren komma långt. Är båda bakbenen avskjutna kommer haren inte från platsen. Något enstaka hagel i lungor eller hjärta fäller i regel haren inom 100 m. Om hagel träffat enbart buken kan haren gå i dagar innan den dör. Haren är relativt chockkänslig för träff, men när chockens effekt släppt är den obehagligt skottålig, vilket man tyvärr ibland kan konstatera vid klappjakter på hare.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Passning Hare

En kort vass jaktkniv är ett utmärkt redskap för både passning och styckning. För att klippa av tassarna är en avbitartång ett lämpligt redskap. Haren läggs på rygg och skärs upp från analöppningen till bröstbenet. Magsäck och tarmar får inte skadas. Man lägger njurar och lever till höger och tarmar och magsäck till vänster. Från levern skär man försiktigt bort gallblåsan. Lungor och hjärta tas ur. De läggs till vänster och blir hundmat. Bäckenbenet bräcks upp, och ändtarm och urinblåsa tas ut. Därefter vänder man haren och låter blodet rinna ut. Man skär av huvudet framför öronen, sticker hål på halsskinnet och trär in öronen där. Innan haren bärs hem stoppar man gran- eller enris i bukhålan för att luftväxlingen ska bli god. Ett snitt genom ena hasen, där det andra benet sticks in, gör det lättare att hänga upp haren utanpå ryggsäcken vid hemfärden.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Hängning hare

En vinterhare kan hänga ett par veckor om det är minusgrader ute. Utomlands är det vanligt att man låter haren hänga opassad i flera veckor om vädret är kyligt. Detta börjar förekomma alltmer även i vårt land. Man anser att haren därigenom blir saftigare i smaken när den sedan anrättas.

 

Flåsning hare

Man gör ett par snitt i bakbenen upp mot skrovet. Sedan går det lätt att arbeta bort skinnet med tummarna. Harens skinn tar man sällan eller aldrig till vara, varför man inte behöver vara rädd om skinnet vid flåningen.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Styckning hare

Att stycka en hare är ganska enkelt. Principen är densamma som för styckning av rådjur. Det blir fem bitar: sadel, bogar och stekar. Halsbiten och resten kan bli hundmat.

 

Haren styckad:

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

Skottecken Räv & Grävling

 

Räven tecknar ganska tydligt vid träffar med hagel. Skriker räven till är den oftast träffad i ben eller testiklar. En räv som rycker till i skottet och med lågt huvud fortsätter långsammare än förut går i regel inte långt. Om räven däremot svänger med svansen och ökar farten har den säkert bara fått några randhagel i pälsen. Går räven omkull men snabbt kommer på benen igen är nog tyvärr ett framben avskjutet. En trebent räv är svår att få tag i om man inte har en snabb skarp hund till hands. Har man inte det slutar jakten med all säkerhet i gryt. Räven kan naturligtvis också skjutas med kula. Risken att man då skjuter sönder skinnet är dock betydande. För en kulträff tecknar räven vanligtvis väl. Den blir dock inte alltid kvar på platsen.

Grävlingen är hårdskjuten och tecknar dåligt i skott. En skadskjuten grävling slinker snabbt ner i grytet igen. Är det lugnt och tyst och den är svårt skadad återfinns den ofta död i eller strax innanför grytöppningen några timmar senare.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Flåsning och taning

 

För flåningen behövs följande redskap: vass flåkniv, slö skrapkniv och ev sked samt tana av lämplig storlek. Vid pälsningen hängs räven upp i ett bakben i arbetshöjd. Första flåsnittet görs på insidan av det fria bakbenet. Börja mitt emellan trampdynorna och gå mot analöppningen. Arbeta sedan loss skinnet med fingrarna. Klipp loss klorna, som ska sitta kvar, med en avbitartång. Gör likadant med det andra bakbenet. Frambenen behandlas därefter på liknande sätt. Snitten slutar vid armbågarna. Häng sedan upp räven i bakbenen. Flå ner skinnet ända till svansroten. Skär upp svansen ca 1 dm på insidan. Momentet med svansen är det svåraste, och många har misslyckats med avsliten rävsvans som resultat. Många metoder praktiseras men vi anser följande tillvägagångssätt enklast. Två små platta träpinnar placeras på var sin sida av svansspolen. Samtidigt som man med ena handen hårt trycker pinnarna mot varandra drar man försiktigt loss svansen från spolen. Arbeta sedan utan kniv ner hela skinnet mot huvudet. När man kommit till huvudet viker man upp de flådda frambenen och fäster dem med ett snöre runt kroppen. Ta till kniven igen och skär igenom öronbrosken, så att öronens yttre delar följer med skinnet. Samma gäller ögonlocken där ögonbrynen ska hänga kvar. Läpparna och nosmusslan ska också hänga fast vid skinnet. När man fått av pälsen, helst oskadd, följer själva taningen. Rävtanan, som kan göras av en vanlig bräda, är i allmänhet 1,5 m lång och 14- 15 cm bred. Skinnet träs på med köttsidan utåt.

Sätt på skinnet försiktigt och nubba fast underkäksskinnet. Sträck måttligt hårt. Skär upp svansen rakt ända ut i spetsen. Sätt gärna ett par smala träribbor utanpå svansen för att få den sträckt och rak. Man kan också om man är noga " stoppa upp" öronen med papper och spänna ut benen med träribbor eller gummerade pappersremsor. Med en sked och en slö kniv skrapar man bort fett och köttrester från skinnet. Skinnet får sitta kvar på tanan ca ett dygn i rumstemperatur. Sedan tas skinnet av tanan och sätts på igen med hårsidan utåt. Skinnet borstas och kammas ut väl och är därmed klart för försäljning eller beredning. Väl behandlade skinn betalas bäst. Mård, mink och hermelin flås och tanas som räv, men tanan anpassas efter skinnets storlek. 6- 8 cm tan bredd brukar vara lagom. Grävling bredflås som ett rådjur. Ekorre flås på ett annat sätt. Man snittar upp mungiporna till öronen och drar av skinnet med huvudet först. Svansstången dras ut med ett par tumgrepp mot roten. Tassarna får sitta kvar på kroppen. Därefter blåser man ett tag in i skinnet på samma sätt som när man blåser upp en papperspåse. Skinnet hängs sedan upp i rumstemperatur några timmar. I solen skrumpnar det lätt och blir värdelöst. Skinnet ska inte vändas. Uppköpare värderar skinnet med köttsidan utåt. Ta vara på kroppen Kroppar av pälsvilt blir bra småfågelmat. Häng upp dem i täta granar.

 

 

 

 

 

 

RÅDJURS JAKT

Skottecken

Rådjurstroféer

Troféer värdering

Styckning Rådjur

 

  TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Jag brukar mest använda pyrchjakt efter rådjur , då jag ej har någon egen jakt hund . men det är en speciell känsla att smyga sej på ett vilt eller bara sitta där i gryningen och vänta vid en ängs kant på att en råbock  skall komma fram . Väntan kan bli lång men oftast så fins det alltid något att tita på eller bara lyssna till vinden . Men best är att smyga sej fram genom skogen för att sedan komma för sitt byte , som efter et väl riktat skott skall tas ur för att tas hem där det flås och hängs upp för att få hänga några dagar . När det har hängt några dagar skall det styckas , och man kan snart se fram mott en riktig rådjurs stek.

 

Skottecken hos rådjur

 

1. Träff i framben, lever eller lungor. (Kula.)

 2. "Snuddträff" i bogen eller god bogträff. Djuret studsar då ofta rakt upp. (Kula.)

3. Träff i hals-bog. Djuret går omkull. (Hagel eller kula.)

4. Träff i lever, lungspets, njurar eller könsorgan. (Kula.)

5. Träff i buk, tarmar, njurar eller könsorgan. (Kula.)

6. Träff i hjärta eller ryggrad. (Kula eller hagel.)

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

 

Styckning Rådjur

Att stycka rådjur är betydligt enklare än att stycka älg. Man får vanligen tio bitar: två stekar, sadel, ryggbit, halsbit, två bogar och revben med två slaksidor samt tunga. Ett sätt att få stekarna mindre visades i tidskriften Jaktmarker och Fiskevatten nr 7/8 1977. Vi prövade det och fann det ypperligt (se nedan). Enligt den "gamla" metoden klyver man enkelt bröstkorgen

och tar ut tunga och strupar, som inte följt med vid passningen. Därefter skär man av huvudet vid första halskotan. Halsbiten tar man av där ryggen börjar. Sedan snittar man enkelt bort bogarna, varefter man sågar bort revben och slaksidor. Ryggbiten sågar man av strax framför innerfilén. Sadeln tas av vid bäckenbenet. Sadeln kan man även dela i två bitar. Stekarna sågas isär.

 

Den "nya" metoden är inte speciellt olik den gamla, men man får mindre bitar av stekarna eller av bara den ena steken, om man så vill. Vi följer här i huvudsak charkuteri sten Henry Sundbergs metod: Häng upp kroppen i bakhasorna. Skär med kniven upp slaksidorna till sista revbenet. Skär bort bogarna med kniven och med hjälp av en fmtandad såg slaksidorna från sadeln. Sågsnittet bör läggas 7 cm från centrum av ryggraden för att det ska bli en fin sadel. Medan kroppen ännu hänger skär man bort sadeln från bakdelen vid första leden nedanför bäckenbenet. Såga av halsen. Lossa stekarna genom att föra kniven längs bäckenbenet. Följ det till ledkulan. Gå inåt med kniven längs bäckenbenet. Stekarna lossnar fint. Stekarna brukar hos gamla djur väga 3-3,5 kg. Hos kid är vikten i allmänhet 1 kg lägre. 

Rådjurssteken utnyttjas så att man får ut ytterlår, innanlår och fransyska. Sätt in kniven vid ledkulan och för den utåt hasen. Skär försiktigt rätt ner till första hinnan. Innanlåret låssas genom att man med hand och kniv följer hinnan utåt. Ytterlåret är nu blottlagt. Skär loss benet, och hinnan där ytterlåret går ner blir synlig. Följ den och dela sedan rakt över. Nu är både ytterlår och fransyska fria och även benfria. Skär loss halskotpelaren. Rulla ihop biten och späcka den med

vanligt späck, äpplen eller plommon. Man kan också skära biten till kalops. Bogbiten kan användas likadant sedan högbladet skurits ut. Man kan också mala köttfärs av alla "sämre" bitar. Se även finstyckningsschema.

 

RADJUR_STYKNING.JPG (211023 byte)

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      RÅDJURS JAKT 

 

Att ta reda på Rådjurstroféer

 

Ämnar man låta montera hela huvudet ska flåsnittet gå mellan öronen ner över nackens mittlinje och över de första ryggkotorna. Rundsnittet ska läggas så att man får med mycket skinn; ända ner mot frambenen. Ska enbart hornen monteras lägger man sågsnittet på en linje från nosen rakt genom ögonhålorna, på sådant set får man en fin vinkel på hornen när dom monteras på en sköld .

se bild.

  Vänster underkäkshalva tas med för åldersbestämning. I Tyskland är man så noga att man ofta fäller in denna underkäke bakom skölden.

 När man kokar trofén skär man först ur ögon och hjärna. Sedan låter man det "grovrensade" huvudet koka ett par minuter i saltat vatten. Hornet får absolut inte komma ner i det kokande vattnet. Därefter tar man upp det, sköljer och skalar bort det kött och den hud som lossnar. Sedan kokas pannbenet med vidhängande horn på nytt och skrapas rent från alla köttrester. Man bleker skallen lätt om man kokar med en matsked vanligt tvättmedel eller maskindiskmedel. Rådjursskallen kokas i högst 30 minuter. På lämplig plats kan man med tusch

anteckna skyttens namn, skottplats och datum.

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      RÅDJURS JAKT

 

Troféer värdering

PM

Angående värdering av rådjurshorn.

Värderingen avser inte någon pristävlan utan innebär en inventering av större horn från rådjur fällda inom landet. Hornens storlek kan i viss mån anses som ett mått på markens viltproducerande förmåga och på den viltvård som bedrives inom området.

Det är värdefullt att veta var kraftiga horn finnes när hornutställningar skall arrangeras i Sverige eller utlandet. Särskilt kraftiga horn kan tilldelas Svenska jägareförbundets hornmedalj. Värderingen följer helt de internationella normerna, önskar ägaren till en sådan trofé erhålla hornmedaljen skall hornet mätas på Svenska jägareförbundets kansli i Stockholm.

Poängfordringar för Svenska jägareförbundets rådjurshornmedalj i

Brons 105—114,9 poäng

Silver  115-129,9 poäng

Guld  130 poäng och däröver

 

RADJUR_HORNVARDERING_A11_1.JPG (95530 byte)        RADJUR_HORNVARDERING_A11_2.JPG (68052 byte)      RADJUR_HORNVARDERING_A11_3.JPG (75264 byte)

Anvisningar för värderingar av rådjurshorn

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      RÅDJURS JAKT       TILL STAR SIDAN

 

               

  ÄLG JAKT

Är även detta en jakt form som jag ej själv utövar, detta mest på grund av att jag ej har någon plats i något jaktlag för älg, men den tiden kommer nog då även jag får skjuta min första älg. Jag har därför bara tagit upp lite om styckning och troféehantering av älg.

Styckningsschema Älg

ALG_STYKNING.JPG (350060 byte)

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING       TILL STAR SIDAN

Troféer av ÄLG

 

Vill man låta konservera hela älghuvudet måste man lägga flåsnittet längs hela nacken med mycket väl tilltagen halshud och lämna halshuden framtill orörd. Rundsnittet ska läggas så att det går ner strax framför frambenen. Älg huvudet skickas sedan väl emballerat till konservator. Ska endast hornkronan monteras lägger man sågsnittet som bilden visar. Att koka ett Älghorn kan ha sina problem. En gammal vedeldad bryggryta Är lämpligast men inte alltid så lätt att få tag i. Beträffande ren kokning se nedan under Rådjur, med den skillnaden att koktiden för älg skallen Är 30 -45 minuter. Vill man låta åldersbestämma älgen spar man lämpligen underkäken eller vänster underkäkshalva.

 

Troféer värdering

 

PM angående värdering av älghorn

Värderingen avser inte någon pristävlan utan innebär en inventering av större horn från älgtjurar fällda inom landet. Hornens storlek kan i viss mån anses som ett mått på markens viltproducerande förmåga och på den viltvård som bedrives inom området. Det är värdefullt att veta var kraftiga horn finnes när hornutställningar skall arrangeras i Sverige eller utlandet. Särskilt kraftiga horn kan tilldelas Svenska jägareförbundets hornmedalj. Värderingen följer helt de internationella normerna. Önskar ägaren till en sådan trofé erhålla hornmedaljen skall hornet mätas av tjänsteman vid länsjaktvårdsförening eller av länsjaktvårdsförening förordnad mätningsman. Originalet av värderingsinstrumentet skall genom länsjaktvårdsföreningens försorg insändas till Svenska jägareförbundet som förvarar det i sitt älghornsarkiv. Ägaren till hornet skall erhålla kopia av värderingsinstrumentet. Poängfordringar för Svenska jägareförbundets hornmedalj i

brons 250-274,9 poäng

silver 275-299,9 poäng

guld 300 poäng och däröver

 

 VERDERING_AV_ALGNORN_1.JPG (147460 byte)         VERDERING_AV_ALGNORN_2.JPG (73571 byte)         VERDERING_AV_ALGNORN_3.JPG (102517 byte)

Anvisningar för värderingar av Älghorn

 

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING       TILL STAR SIDAN

               

LITE BLANDAT

Skinnberedning

Sämskskinn

Skinnberedning

Under senare år har det blivit allt populärare att ta tillvara och bereda sina skinn själv. Det finns i dag flera kompletta skinnberedningssatser att köpa i handeln, men man kan också klara sig med betydligt billigare medel. I tidskriften Vi jägare och fiskare nr l 1980 beskrivs en enkel och bra metod, som vi i stort följer här. Skinn med hårsidan kvar För att bereda skinn med hårsidan kvar behövs följande: 5-6 liter sågspån av lövträ, handbalsam eller glycerin, 8,5-procentig myrsyra, kalialun, koksalt och tvättmedel av syntet typ. Börja med att blöta upp skinnet (om det har torkat) i 18-20° varmt vatten och med en tillsats av 10 g salt per liter vatten. Skinnet måste nämligen vara helt mjukt innan man tvättar det. Tvätta skinnet i vatten och tvättmedel, 1-2 g per liter. Vattnets temperatur får vara högst +35°. Därefter får skinnet ligga ungefär en timme i en saltlösning med ca 20 g salt per liter vatten. Temperaturen ska vara ca +20°. Nu ska eventuellt kvarsittande köttrester och underhuden skrapas bort, så att garvningen kan verka. I en plastbalja blandar man vatten med koksalt, 60 g per liter, och myrsyra, 8-10 g per liter, och häri läggs skinnet. Observera att saltet måste vara helt löst innan skinnet läggs i. Efter ett dygn hänger man upp skinnet och låter det rinna av gott och väl ett dygn. Till garvningen blandas 40 g koksalt och 60 g alun per liter vatten i en plastbalja. Temperaturen ska vara ca +20°, och skinnet ska ligga i minst ett dygn. Låt sedan skinnet rinna av utan att torka (täck med plast). Smörj därefter skinnet med handbalsam eller glycerin. Arbeta in det ordentligt, men se upp så att fettet inte tränger ut på hårsidan. Häll sedan ut sågspån över hårsidan och borsta eller skaka bort det. Avslutningsvis ska skinnet sträckas, eftersom det har krympt en del under beredningen. Ett sätt är att sträcka skinnet mot en kedja, som är fastsatt i båda ändar.

 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING      TILL STAR SIDAN

Sämskskinn

Metoden ovan är användbar även när man vill göra ett s k sämskskinn. Börja med att ta bort håren. Till detta används vatten (till 4-5 rådjurshudar behövs ca 15 liter), 10 procent vanlig kalk, 2 procent natriumsulfit och 2 procent koksalt. Skinnen får ligga minst ett dygn i blandningen. Därefter skrapas håren bort med degskrapa eller gummispackel. Skölj i rinnande vatten. Följ sedan föregående beredningsrecept med undantag för momentet med sågspån. Färgning Vill man färga skinnen görs det med spritbets eller anilinfärg avsedd för skinn. Stryk ut färgen rikligt på hårsidan med en målarpensel. När färgen torkat fettar man in skinnen med en blandning av ägg och vetemjöl, knappt l dl mjöl per ägg. Arbeta in smeten väl. Skinnen får sedan torka långsamt i rumstemperatur. Under torkningen sträcks de för hand och runt kedjan. Baksidan på skinnet blir ofta luddig efter sträckningen och kan slipas med en sliptrissa på borrmaskin eller med sandpapper och smärgelduk. Avslutningsvis lackas skinnen med plastspray avsedd för skinn och läder.

 

 TILL STAR SIDAN         TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING